Rubus norvegicus H.
E. Weber & A Pedersen [Weber:91]
Västkustbjörnbär
Karaktäristika
- Åtminstone en del stift rosa - starkt röda.
- Blommor starkt rosa, stora.
- Blad gulgröna, tunna, vackert hjärtlika.
- Blad gröna under, gleshåriga utan filt (nästan
bara på nerverna).
- Enstaka glandler i blomställningen.
- Med få - ganska många glandler på
årsskotten.
- Ganska fåtaggig.
- Smultronlika högblad förekommer.
- Mellanbladen långskaftade (~1 cm skaft).
- Femtaliga (-fyrtaliga) blad, men de nedre småbladen
fästa en bit upp på mellanbladsskaftet och med
tydligt (>1 mm) skaft.
- Utan eller med bara svag tendens till dubbelsågning.
- Fruktämnen kala, men blombotten stundom glest
långhårig.
- Stipler ~2 mm.
- Uddbladsskaft långt (> 3 cm).
- Blad gleshåriga ovan, men ganska jämnt.
- Blad tunna.
- Foderblad oftast med liten krans av taggar vid basen och ett
fåtal skaftade glandler.
- Uddblad stora: ~10 x 9 cm, men kan vara mindre.
- Bladskaftstaggar få, ~1 / cm; taggar på
uddbladsskaftet få, ~1.7 / cm.
Endast två andra arter har lika tydligt rosa-röda stift:
R. rosanthus (med röda taggar) och R. slesvicensis (med rikligt med glandler och
bleka blommor)
Årsstam med tvärsnitt:
Blad (ovansida, undersida, med detaljbilder):
Blomskott, högblad (ovansida på blad långt ner och
undersida på blad högt upp); Stam i blomskott med
detalj:
Smultronlikt högblad:
Blomknoppar, blomma, blomma i tvärsnitt med stiftsamling
framopererad, ung frukt och mogen frukt:
Utbredning
Bohuslän - N Halland. Tredje vanligaste arten i Bohuslän
(efter R. wahlbergii och gothicus).
Totalutbredning karterad och lokaluppräkning i [Lye:94].
Över 80 aktuella lokaler i Bohuslän, ~12 kring
Göteborg och ~15 i Halland (Släp och Onsala socknar).
Lokalerna i "Hallands flora" från Halmstad och Eftra är
felaktiga. De avser R. vikensis respektive
R. cordatiformis. Många av lokalerna
på Onsalahalvön avser också R. vikensis.
Rödlistad i kategorin missgynnad (NT).
Scannade ex från: Bh, Smögen, 1234977 6479998,
5/7-02;
Bhl, Lysekil, S om järnvägen, 1245516 6470097, 7/7-02;
Hl, Släp: Kullaviks skola, 6386608 1269428, 21/7-06,
30/6-09.
Variation
- R. norvegicus Lindb. v. salsus (Aresch) C.E. Gustafsson [Gustafsson:38].
Avviker
genom något glandulösa årsskott, vilkas normala
taggar är blandade med fåtaliga småtaggar.
Den har uppgivits från flera lokaler, ursprungligen vid
Åkersberga vid Bh, Lysikil. Jag har inte lyckats
återfinna denna.
Den har även kallats R. corylifolius Sm * maximus L. v.
salsus Aresch och R. eluxatus v. salsus [Neuman:01,Lindman:18]
(grövre och starkare form med bestämt 5-taliga,
undertill håriga blad; Bh).
Typex i Sthlm.
- v. dubius nämns av [Gustafsson:38],
men
förs senare till R. rosanthus.
- En avvikande form med fler taggar, särskilt på de
förlängda blomskaften, blommor med utdragna, flikiga,
bladliknande foderblad, stora kronblad och med cylindriska,
stora frukter är känd, speciellt från Norge och
är basen för Areschoughs beskrivning av R. *
raduloides. Sådana monströsa former är
kända från många andra björnsarter [Lye:94].
Den tycks vara hybriden R. caesius x norvegicus, med 2n = 42.
- En form som närmar sig R. cyclomorphus
är känd från N. Halland. Den tolkar jag som
hybriden R. caesius x norvegicus.
En mängd angiocarpa former med rik frukt och andra
avvikande former finns även i Bohuslän. Vad jag kan se
finns det ingen enhetlig art R. cyclomorphus.
Systematik
Arten beskrevs av Weber & Pedersen 1991 [Weber:91] och presenterades i
Svensk litteratur av Lye & Pedersen 1994 [Lye:94]. Tidigare har den kallats R.
* raduloides [Areschough:76]
och R. * leiocarpus [Lindeberg:85]
eller R. rosanthus v. lejocarpus.
Enligt H. Hylander är R. rosanthus
pruinosusformen av R. norvegicus. Jag tolkar den som R. idaeus x
norvegicus.
Holotyp från Bh:Marstrand (S) [Pedersen:03].
Bilderna i detta
dokoment är thumbnails och länkar till 8x
större bilder.