Utbredning
Variation
Systematik
Beskriven i Svensk Bot. Tidsk. 114 (2020) 22 där dess relation till den danska R. trivultus reds ut.
Arten uppges vara närstående R. fasciculatus.
Hj. Hylander skiljer på tre arter i detta komplex: R.
fasciculatus (mycket sällsynt i Bl och Sml), R. ambifarius
(=R. fasciculatus sensu Weber) och R.
trivultus.
För en diskussion av relationen (enligt Hylander) mellan R.
fasciculatus (denna art), ambifarius (=R.
fasciculatus, i min mening) och trivultus, se R.
fasciculatus
[Hylander:58b].
Namnet trivultus betyder tre-gestaltig - den skulle kunna
uppfattas som en hybrid mellan R. fasciculatus (sensu Hylander)
och R. ambifarius [Hylander:58b].
Pedersen [03] höjer upp den till full art igen, en lokalart i nordligaste
Östjylland inom R. horridus-gruppen. Han anger auctorn R.
trivultus (Frid.) C.E. Gust. och nämner inte Hj. Hylanders
arbete, eller svenska förekomster. Den skall ha varit med som underart i nycklen hos
Friderichsen (1914 och 1922). Gustafsson:38
valde en lectotyp från Rødkærsbro i trakten av
Viborg och för den till närheten av R. wahlbergii.
Pedersen anser att artnamnet trivultus kommer av att
blomställningen i mitten har treflikade högblad.
Den är identisk med det jag kallat torekovsformen,
bäckaskogsformen. Den är lik och närstånende till R. polybracteatus från Onsala.
Beskrivining (från [Hylander:58b])
Glandelfattig.
Bladundersidan fikligt, men kort dunhårig till
gråfilthprig.
Blomställningen smal och bladig, mycket lig R. fasciculatus
(ej i vår uppfattning).
Blomskaften med svaga raka tornar eller obeväpnade och med
få eller flera korta glandler.
Bladen 5-delade, de äldre oregelbundet enkelt
sågtandade. Mycket ofta med antydan till treflikighet.
Foderbladen gråfiltade.
Kronbladen vita eller röda (men de svenska fynden uppges
alltid vara vitblommiga).
Ståndarna lite längre eller kortare än stiften.
Den skiljer sig från R. ambifarius (=vår fasciculatus) genom
blomställningens högblad som är i regel flera och
3-flikade eller t.o.m. helt, dels genom årsstamstaggarna som
är kortare (2-4 mm) och mer bredbasiga.
Den skiljer sig från R. fasciculatus sensu Hylander dels genom årsstammen som är
trubbkantig och tämligen djut fårad, dels genom
elliptiskt ovalformat, från smalare avrundad, svagt
hjärtlik bas, bredas på mitten.
Bild finns i [Hylander:58b],
liksom
på R. fasciculatus sensu Hylander.
Weber:81 skriver:
Dubiöst taxon. Det redan av C. E. Gustafsson (1938) som typ
deklarerade exemplaret, hos vilket Friderichsen noterade vita
kronblad, stämmer till stor del, men inte entydigt
överens med R. horridus. Även nummer 76 i exikaten
från Friderichsen & Gelert, som distribuerats som R.
milliformis wahlbergii (debilior forma) och som tillhör R.
horridus, räknade Friderichsen till R. trivultus, och
på ett annat ställe (skrivet) i stället som R.
ostenfledii. Friderichsen bestämmde senare huvudsakligen
problematiska, de flesta inte entydigt till R. horridus
hörande exemplar som R. trivultus. Det verkar som om
han ville urskilja som ett eget taxon från typisk R.
horridus (= R. wahlbergii var. ferox) övervägande
vitblomiga, något svagt utvecklade plantor.
C. E. Gustafsson (1938:419) citerar binär R. trivultus som
efter Friderichsen (1922) utan att därmed vilja
upphöja taxonet till artrang. Snarare
betvivlar han att den redan skulla ha fått artrang och
betraktar R. trivultus tidiare som en varietet av R. ostenfeldii
som han inte heller blir validerad som art. Definitivt
accepteras den som art av H. Hylander (1958:523) ehuru den inte
är validerad för denna rang, eftersom det fattas den
fordrade vullständiga direkta hänvisning till
basionyen. Den av H. Hylander:58 diskuterade och avbildad, av
Friderichsen till R. trivultus bestämda exermplar
från Sverige är en till R. fasciculatus
närstående och förmodligen därifrån
stammande biotyp utan någon igenkännbar relation till
typen av det namn som avses.
Typlokal: DK, Jylland, Rødkærsbro (?) [Hylander:58b].
Bilderna i detta
dokoment är thumbnails och länkar till 8x
större bilder.