1. P�fallande t�tt taggig (17-39 / 5 cm). Taggar ovanligt l�nga (5-8 mm) och tillplattade.
2. Foderblad p�fallande gr�na med vit kant och glandul�sa (syns p� pressat material).
   
3. Blad gr�na och glesh�riga under.
4. Blomskott rikligt glandul�s.
5. �rsstam med en del glandler och enstaka sm�taggar.
6. Kronblad vita.
7. Blombotten kal.
   
8. Uddblad l�ngstr�ckt ovalt med utdragen spets.
9. Bladkant n�stan enkels�gad (men ibland med viss periodicitet).
10. Frukt�mnen kala.
11. Blad glesh�riga p� ovansidan.
    
12. Stipler <1 mm.
13. Blad mest 3-delade.
14. Blad gulgr�na.
15. Blomst�llning kort (1-4 grenar).
16. Bladnerver ej bruna.
17. Bladskaft kort (< 1/3 av totala l�ngden) och uddblad >0.5 l�ngden.
18. Uddblad smalt <70% av l�ngden.

Den skiljer sig fr�n den nordliga formen av dissimulans i f�ljande karakt�rer:

1. Bladformen �r smalt elliptisk och inte hj�rtlik.
   
2. Blomst�llningen �r t�th�rig snarare �n glesh�rig.
3. Det finns f�rre glandler, framf�r allt i blomst�llningen och p� foderbladen.
4. Blomningen �r tidigare.
5. Blomskaften �r l�ngre .
6. Bladen �r ofta 3-4 taliga.
7. Bladen �r ofta dubbels�gade.
8. Bladspetsen �r l�ng och utdragen.
9. Skaften p� uddbladet och p� mellanbladen �r kortare.
10. Inte taggiga foderblad
11. Kala frukt�mnen
    
12. D�ligt utbildad frukt.

Utbredning
Bohusl�n - V�sterg�tland - N Halland, S-ut till Sl�p.
Den sydliga formen �r k�nd fr�n Sl�p (tv� n�rbel�gna lokaler), K�pstads�, Kl�ver�n och fr�n tv� lokaler i Bro.
Den nordliga formen �r k�nd fr�n fem lokaler i Bh: Kville och Tanum samt en lokal i Bro.
Fler �ldre uppgiven finns �ven f�r Halland, men os�kert om r�tt best�md; Klevformen har t.ex. best�mts till R. dissimulans.
Felaktigt uppgiven �ven f�r Sk�ne, t.ex. Kullabergsformen.

Avbildat material fr�n: Vg, Styrs�: K�pstads�, 6395962 1261219, 2004-08-18:4.

Variation
Skall vara mycket m�ngformig.
H. Hylander n�mner tre olika typer, en nordlig, lik R. norvegicus, en sydligare, lik R. lamprocaulos (denna form har jag ej �terfunnit), och en sydlig, lik R. plicatus.
A. Pedersen skiljde p� en svensk och en dansk form.
Neuman [Neuman:01] skiljer p� fyra olika former:

• Huvudformen (f. nitens Lindeb. eller f. subplicatiformis Neum.) liknar R. plicatus och �r k�nd Sk-Bh. T.ex. Hl, Onsala och Bj�rkeris; Bh, Beateberg p� Kl�ver�n [Lindeberg:88]. Blad 3-fingrade [Lindeberg:88].
  
• f. obumbratus Lindeb. H. R. 45 �r starkare v�pnad med rikligare glandelh�r, j�mnare s�gt�nder och kortare, svagare blomskott; Bh, r. Typ frn Bh, Uhlen�s och n�ra Grimstad (med monstr�sa blommor).
  
• f. suberectiformis �r n�stan aldeles lik R. nessensis, finns vid G�teborg och st�r mycket n�ra R. maximus.
• En naml�s form fr�n Sk, Arild p�minner starkt om R. eluxatus.

Jag har sett den p� K�pstads�, i Bro, Kville och Tanum. De sydliga och nordliga formerna avviker ganska mycket fr�n varandra.  De nordliga har gr�na hj�rtlika blad med glesare h�righet p� ovansidan, glesare taggar, glesare h�rig blomst�llning, taggiga foderblad, glest l�ngh�rigt frukt�mne och rikt utbildad och tidig frukt.
Troligen r�r det sig inte om en art utan en serie av mer eller mindre lokala former.

Systematik
Serie Suberectigeni
Synonymer: R. nitens (Lindeb.) Neum.:01, R. dissimulans Lindeb. * nitens Lindeb., R. (corylifolius Sm. *) bahusiensis Scheutz K. Vet. Akad. f�rhandl. 1880 s. 62 (fr�n Bh, Bro).

2n = 28 [Gustafsson:39, Gustafsson:43]
Leukotyp: Bh, ad Bro7.1884 Lindeberg, Lindeberg Herb. Rub. Scand. 44, LD (iso i C, GB) [Weber:81].

Bilderna i detta dokoment �r thumbnails och l�nkar till 8x st�rre bilder.