Utbredning
NO Skåne (1 lokal) - Södermanland, Öland.
Utanför Sverige endast på Bornholm (endast äldre
fynd).
Arten verkar kunna växa längre in i landet än andra
arter och är ganska vanlig i både Blekinge och
Småland (t.ex. i traken av Oskarshamn).
Karta och lokalförteckning i [Weber:88],
men
de tre prickarna i Skåne har inte återfunnits under
inventeringen.
Scannade ex från Sml, Oskarshamn: Kristinebergs
ekskog vid vägen precis innan skogen (mellan Middelfartsv
och vägen t kolonierna, 6346623 1540385, 9/8-01;
Bl, Karlskrona: banvallen 0-100 m S om Blåportsg, rikl.;
6226506 1486777, 13/7-04.
Variation
Bilderna visar den smalbladiga formen. Det förkommer dock
också en bredbladig form med
nästan runda blad med tydliga hörn, fortfarandde bredast
ovan mitten. De två formerna verkar finnas parallellt
över hela utbredningsområdet. Den bredbladiga formen
ges normalt inget systematiskt värde.
Systematik
Denna art är historiskt sett känd som R. fioniae K. Frid. ex.
Neuman v. benefixus
(betyder väl markerad, distinkt) [Gustafsson:38],
men namnet är ogiltigt. Den fick sitt nuvarande namn 1988 [Weber:88]. Den har stundom
också kallats R. ruderalis (F.
Aresch.) Neuman, ett namn vars rätta användning har
varit ganska oklar.
Arten har onekligen flera karaktärer av caesius-hybrid: t.ex.
små, täta, böjda taggar och angiocarpi (foder omfattar
frukten).
R. fioniae (fynbjörnbär) finns närmast i Danmark.
R. suecicus, fasciculatus och R. fioniae säges utgöra en
egen serie (Subcanescentes) bland krypbjörnbären och
anses vara besläktade med den diploida och sexuella arten R.
canescens i Syd- och Centraleuropa.
Neuman skiljer ut två former [Neuman:01]:
Holotyp: Bl, Karlskrona, Vämö, 28/8-1923 B.
Holmgren, LD.
Bilderna i detta
dokoment är thumbnails och länkar till 8x
större bilder.