1. Blad  finsågade med små vassa taggar och utpräglad periodicitet.
2. Uddblad bredast kring eller ovan mitten ofta med ett tydligt hörn.
3. Blad grå under, ganska håriga (glest-tätt) men utan filt.
4. Högblad avlånga, vanl hela.
5. Blommor vackert rosa, ~2.5 cm.
6. Blad smalt elliptiska.
7. Blad gulgröna.
8. Fruktämnen t. tätt håriga, blombotten gleshårig.
9. Taggar i blomställningen påfallande kraftiga.
10. Taggar på årsstammen ofta böjda, ganska glesa (~7 / 5 cm).
11. En del blad 3-4 taliga.
12. Stipler 1-2 mm.
13. Årsstam nästan utan glandler.
14. Bladskaft (påfallande) långa
15. Blomställningstaggar tydligt förtjockade.
16. Årsstam med få taggar (~6 /5 cm).
17. Blomställning med få taggar (~1/cm)
    
18. Taggar med bred bas (~5 mm).
    
19. Blad t små (~16 cm).
20. Uddbladsskaft t kort (~2 cm).
    

Utbredning
Känd från en handfull lokaler i Ö Skåne kring Smedstorp, Ö Vemmenhög, Kivik, Stenshuvud och Svinaberga i Skåne.
Finns även i NO Skåne.
Troligen finns samma art i Blekinge.

Lectotyp (vald av C. E. Gustafsson 1938): Sk, Svinaberga, 7/7-1884, Areschough (S) [Weber:81].

Scannade ex från
Sk, Kivik: Mellan landsvägen och cykelvägen ca 200 m N macken och skylten till centrum; 6174045 1400234 13/8-04 och
Sk, S Mellby: Svinaberga mot Stenshuvud, S-sidan vägen i gärdesgård mot bete; 6171161  1401930; 24/7-05.

Diskussion
Denna form har i Svensk litteratur kallats R. ruderalis (F. Areschoug) Neuman [Areschough:85]. På senare år har den bestämts av danska och tyska experter till R. decurrentispinus. Jag kan inte se detta från litteraturbeskrivningarna.
En snarlik form finns i Karlskrona (Blekingeformen). H. Hylander anser dem vara identiska [Hylander:58a], men jag är inte helt övertygad. Bladformen är lik, men sågningen annorlunda.
Bild på en glesbladig form från Blekinge.

Systematik
R.decurrentispinus beskrevs i [Weber:81]. Martensen och E. Walseman har rapporterat den även från Sverige (Sk: Kivik och Löderup) [Pedersen:03].

R. ruderalis beskrevs först i [Areschough:85], s. 62, som varietet under R. corylifolius * Balforianus (baserat på ett exemplar från Äsperöd nära Stenshuvud). Även från Bl, Backaryd [Gustafsson:38]. Som binär kombination dyker den upp i Neumans flora [Neuman:01].
[Weber:81] anser att ruderalis är mycket lik R. mortensenii och överensstämmande med R. internatus. Enligt honom blandade Areschough in många olika typer under denna art, framför allt R. suecicus från Blekinge.

Beskrivning i [Neuman:01]: "Årsskott glatt, trind eller trubbkantigt, utan glandelhår, med glesa, svaga, krökta eller raka taggar. Dess blad svagt håriga, undertill gröna, skarpt och jämnt, ofta enkelt, finsågade. Blomställning bladig, bildad av långskaftade, glesa knippen från de övre bladvecken, endast på svaga blomskott en enkel, kvastlik klase. Foderblad utstående från, eller tryckta till frukten. Hos den typiska formen är årsskotten trinda, 5 mm tjocka med 3-4 långa, nestan vinkelräta taggar, bladen 3-5 fingrade, enkelsågade, mörkgröna och uddbladen brett hjärtlika, 11-13 x 9-11 cm stora, startk erinrande om R. nessensis. Bl, Vämö"
I Lindmans flora: Kronblad vita; Sk, Bl, Sml, Öl, sällsynt. Han placerar den nära R. eluxatus.
Areschough:85 säger dessutom: Taggar på årsstammen glest placerade. Blomgrenar och foder utan glandler. Frukter ofullständigt utbildade med få delfrukter.

Bilderna i detta dokoment är thumbnails och länkar till 8x större bilder.