Hem Artlista Nyckel
Rubus ruderalis (Blekinge)
Blekingeformen av Kiviksbjörnbär

Karaktäristika
  1. Blad finsågade, nästan ej alls periodiska.
  2. Uddblad bredast kring mitten, vackert elliptiska med kort spets.
  3. Taggar på årsstammen små men raka.
  4. Blad ganska håriga under, gråa.
  5. Blad ganska tätt håriga ovan, gulgröna.
  6. Taggar i blomställningen små men böjda.
  7. Blommor vita.
  8. Inga glandler.
  9. Blad ljusgröna, smalt elliptiska.
  10. Taggar på årsstammen små och korta (<4 mm).

Årsstam med tvärsnitt: 
bild detalj

Blad (ovansida, undersida, med detaljbilder):
ovansida  undersida
detalj  detalj

Blomskott, högblad (ovansida på blad långt ner och undersida på blad högt upp); Stam i blomskott med detalj: 
  Blomskott  ovansida  undersida
blomskott  blomskott, detalj

Blomknoppar, blomma, blomma i tvärsnitt med stiftsamling framopererad, ung frukt och mogen frukt:
knopp  blomma  en blomma till  tvärsnitt av blomma  Ung frukt  Mogen frukt

Utbredning
Karlskrona (Vämö) i Blekinge på många ställen.

Scannade ex från Bl, Karlskrona: Blåportsvägens N-sida vid tunnelingången, 6227293 1487145, 13/7-04 och 12/7-05.

Variation
Samma art från skuggig lokal i Karlskrona.


Systematik

R. ruderalis beskrevs först i [Areschough:85], s. 62, som varietet under R. corylifolius * Balforianus (baserat på ett exemplar från Äsperöd nära Stenshuvud). Som binär kombination dyker den upp i Neumans flora [Neuman:01].
[Weber:81] anser att ruderalis är mycket lik R. mortensenii och överensstämmande med R. internatus. Enligt honom blandade Areschough in många olika typer under denna art, framför allt R. suecicus från Blekinge.

Beskrivning i [Neuman:01]: "Årsskott glatt, trind eller trubbkantigt, utan glandelhår, med glesa, svaga, krökta eller raka taggar. Dess blad svagt håriga, undertill gröna, skarpt och jämnt, ofta enkelt, finsågade. Blomställning bladig, bildad av långskaftade, glesa knippen från de övre bladvecken, endast på svaga blomskott en enkel, kvastlik klase. Foderblad utstående från, eller tryckta till frukten. Hos den typiska formen är årsskotten trinda, 5 mm tjocka med 3-4 långa, nestan vinkelräta taggar, bladen 3-5 fingrade, enkelsågade, mörkgröna och uddbladen brett hjärtlika, 11-13 x 9-11 cm stora, startk erinrande om R. nessensis. Bl, Vämö"
I Lindmans flora: Kronblad vita; Sk, Bl, Sml, Öl, sällsynt. Han placerar den nära R. eluxatus.
Areschough:85 säger dessutom: Taggar på årsstammen glest placerade. Blomgrenar och foder utan glandler. Frukter ofullständigt utbildade med få delfrukter.

Neuman anser att äkta R. ruderalis bara finns i Blekinge (och alltså är den här avbildade formen) men skiljer ut en R. ruderalis var. debilior Neuman:01 s 391 från fler landskap. H. Hylander anser de två svenska formerna av R. ruderalis vara identiska och jag håller med.

Denna liknar mycket den form från trakten av Kivik som i Svensk litteratur kallats R. ruderalis. Den senare har av Danska och Tyska experter bestämts till R. decurrentispinus.
R. decurrentispinus beskrevs i [Weber:81]. Martensen och E. Walseman har rapporterat den även från Sverige (Sk: Kivik och Löderup) [Pedersen:03].

Bilderna i detta dokoment är thumbnails och länkar till 8x större bilder.

Hem Artlista Nyckel