En samling råd och uppslag för doktorandhandledare
Åtgärdside i pedagogisk specialkurs för forskarhandledare
December 1999

Ulf Ryde, Teoretisk kemi, Lunds universitet
Ulf.Ryde .at. teokem.lu.se

•  Advices for supervisors
•  About the individual study plan
•  About study contracts
•  About regular meetings (utvecklingssamtal)
•  Introduction of new students at the department
•  PhD courses
  

Handledarens skyldigheter

• H skall garantera att projektet är lämplig och att det med en rimlig arbetsinsats leder till en avhandling av god kvalitet på fyra år. Om H själv föreslår projektet bör det vara väl genomtänkt, genomförbart, stimulerande (ingen slavgöra som han eller avdelningen vill ha gjort) och med en god linje.
• H skall upprätta en tydlig studieplan och uppdatera den årligen. Där skall framgå försörjning, kurser, projektplan och eventuell institutionstjänst.
• H skall tydligt specificera sina förväntningar på D (ett informellt kontrakt kan upprättas).
• H skall ta reda på D förväntningar på honom själv. De han inte kan uppfylla skall tas upp till diskussion.
• H skall kontrollera att de har samma förväntningar på projektet.
• H skall informera D om hur projektet passar in i ett större sammanhang.
• H skall vara kunnig i sitt område.
• H skall förmedla kontakter till personer med lämplig specialistkompetens.
• H skall hjälpa D med de problem som uppstår (inte för mycket, inte för lite; stimulera självhjälp; bolla tillbaka frågan).
• H skall garantera att det finns tillräckliga resurser för D att genomföra sitt arbete, resa på konferenser och besöka andra avdelningar.
• H skall se till att D får lära sig nödvändig arbetsmetodik och dela med sig av sin erfarenhet.
• H skall vara tillgänglig och dagligen ha tid med D. Han får inte ge intrycket att alltid vara stressad eller att D stjäl hans tid. Redan en stängd dörr kan vara ett hinder för informella frågor.
• H skall ge D hög prioritet i jämförelse med hans andra åtaganden.
• H skall vara en förebild som en god och seriös forskare (D lär sig genom att härma).
• H skall inspirera, stimulera och engagera.
• H skall undvika att ta över ett projekt.
• H skall öva sig att förstå och extrahera Ds idéer, även om de till att börja med är dunkelt formulerade.
• H skall hålla sig informerad om hur arbetet fortskrider och se till att det följer en rimlig tidsplan.
• H skall informera D så snart han träffar på något nytt inom hans område (artiklar, websidor, konferenser, etc.).
• H skall ge tydliga instruktioner om vad han vill ha gjort och hur.
• H skall vara beredd att stödja D även psykiskt och att hjälpa honom igenom personliga kriser.
• H skall hålla uppe moralen. Han skall vara understödjande när det behövs, men D kan drabbas av perioder av dåligt självförtroende då det är viktigt att sätta upp klara tidsfrister och mål som tvingar D vidare.
• H skall utveckla sin förmåga att handleda och ge konstruktiv kritik (kurser och litteratur).
• H skall arbeta för att stämningen på avdelningen och inom gruppen är positiv och öppen, och skall vara lyhörd till eventuella sociala problem.
• H skall förmedla kontakter med andra personer inom samma område och dela med sig av sitt kontaktnät.
• H skall så långt som möjligt hjälpa till att skaffa D ett lämpligt jobb, t.ex. genom att orientera honom om arbetsmarknaden och hjälpa honom att skaffa kontakter.

• H och D skall ha möten regelbundet.
• Inga störande moment (t.ex. telefonsamtal) får förekomma under mötena.
• Det är bra att ha två sorters möten: små, frekventa och informella, samt större, glesare och formella möten. Båda är viktiga, men skillnaden i ändamål skall vara tydlig.
• H bör anordna tillfällen för informella kontakter, t.ex. fikapauser och  luncher.
• H och D bör på regelbundna möten:
• Diskutera doktorandprojektet och hur arbetet fortskrider.
• Diskutera utbildningens utformning i sin helhet.
• Diskutera den sociala och professionella relationen mellan H och D.
• Diskutera Ds förmåga och engagemang.
• Diskutera den sociala och materiella situationen på avdelningen.
• Omförhandla eventuella kontrakt.
• Ge feedback.

• H skall ge konstruktiv och stödjande kritik och  inte glömma bort att ge positiva kommentarer (när det är motiverat). Kritikens form bör följa D utveckling.
• H skall vara vänlig, öppen och stödjande, och besinna att D ofta är starkt emotionellt engagerad i arbetet.
• H skall läsa det D skrivit och kunna diskutera det i detalj. Han skall förklara tydligt vad som är bra och dåligt, med klara motiveringar. Han skall specificera vilka partier som bör ändras, i vilket avseende (innehåll, språk, logik, etc.), hur och varför. Han skall också i förväg specificera syftet med det skrivna materialet.
• H skall  bygga upp D självförtroende genom att ge lagom stöd under hela tiden, och genom att ge honom förtroenden och chans att se att han har lärt sig något (t.ex. genom att undervisa projekt- eller examensarbetare).
• Handledningen måste ändra karaktär under tidens gång (D skall utvecklas från elev till kollega). I början bör man sätta upp kortsiktiga, konkreta mål, vilka så småningom blir mer långsiktiga och abstrakta. Dock behöver alla  lite mer handledning då det är tid att skriva ihop avhandlingen.
• Handledningen måste anpassas efter Ds individuella förutsättningar och problem.
• Man bör sträva efter att ställa krav som ligger precis kring gränsen av Ds förmåga
• Klimatet på avdelningen bör vara så att det är lätt att utbyta idéer.
• Känsliga frågor skall presenteras ärligt och direkt, men samtidigt taktfullt; diskutera i positiva termer.

Att tänka på för handledaren

• Föra journal på möten med D.
• Passar doktorandprojektet mina forskningsintressen och kunskaper.
• Är projektet genomförbart och av god kvalitet?
• Finns de resurser D behöver tillgängliga på avdelningen? Var kan de annars hittas?
• Har jag berättat för D vilka delar av projektet jag ej kan hjälpa till med. Kan jag ordna med hjälp från annat håll?
• Är jag nöjd med förhållandet till D? Om inte, har vi diskuterat situationen?
• Är H och D överens om förväntningarna på doktorandprojektet?

En individuell studieplan skall (enligt Kvalitetsutvecklingsprogram för forskarutbildningen vid Lunds universitet)

• vara skriftlig
• undertecknas av forskarstuderande, (huvud)handledare och prefekt
• täcka hela utbildningsperioden (vartefter förlängningar blir aktuella ska dessa tas med i planerna)
• innehålla en försörjningsplan för hela studietiden
• innehålla en kursplan med minst ett års horisont fram till dess att kursfordringarna är uppfyllda
• senast från och med andra heltidsåret innehålla en plan för avhandlingsarbetet
• gemensamt revideras en gång om året av den forskarstuderande, (huvud)handledaren och prefekten
• godkännas av fakultetsstyrelsen eller av en särskild befattningshavare/kommitté utsedd av styrelsen
• i original arkiveras av fakultetsstyrelsen eller på det sätt fakultetsstyrelsen beslutar.

Den bör innehålla följande:

• Namn
• Grundexamen
• Antagningsdatum.
• Forskarutbildningsämne och inriktning.
• Handledare och eventuellt biträdande handledare. Om flera handledare, skall det tydligt framgå de olika handledarnas roller och vem som har huvudansvaret.
• Avhandlingsämne.
• Avsedd examen (Dr., Lic. eller båda).
• Planerad tidpunkt för examen.
• En rimligt detaljerad beskrivning av det planerade doktorandprojektet.
• Vilka delmoment ingår (projekt, artiklar, etc.).
• Vad skall D behärska till slut.
• Vilka arbetsmoment ingår.
• Hur förhåller sig projektet till Hs övriga projekt och till den vetenskapliga världen i sin helhet?
• Plan för kursdelen av forskar utbildningen (vilka, när, hur många poäng och vilken kursledare). Minimum är 40 poäng (20 p för Lic).
• Specificering av eventuell institutionstjänstgöring (högst 20%).
• En finansieringsplan för hela doktorandtiden.

Handledarens förväntningar på doktoranden
Exempel på innehåll

Doktoranden skall

• Jobba på heltid.
• Läsa en viss mängd forskarkurser enligt kursplanen.
• Sköta sin institutionstjänst enligt tilldelning.
• Driva projektet.
• Ha fler idéer än vad som kan realiseras.
• Veta mer om sitt område än H då han är färdig.
• Dokumentera resultaten på ett tillfredsställande sätt (läsbart).
• Presentera projektet i ord och bild (skriva rapporter).
• Hålla uppdaterad presentationspärm med overhead-bilder.
• Åka på konferens ett visst antal gånger och där presentera projektet.
• Hålla koll på litteraturen och hålla handledaren underrättad om detta.
• Upprätta en databas med litteraturreferenser.
• Vara medveten om tidsplanen (t.ex. avrapportering i projekt).
• Vara medveten om och delaktig i projektets ekonomi och andra resurser.
• Aktivt söka information om lämpliga kurser och konferenser.
• Söka pengar till konferenser, kurser och utrustning.
• Aktivt delta i avdelningens och gruppens gemensamma angelägenheter.
• Gå på alla avdelningsseminarier.
• Hjälpa nya doktorander, examensarbetare, etc.

Doktorandens förväntningar på handledaren
Exempel på innehåll

Handledaren skall

• Upprätta och uppdatera en studieplan.
• Ha regelbundna utvecklingssamtal.
• Garantera att projektet är genomförbart inom utsatt tid till en rimlig arbetsinsats och är av god vetenskaplig kvalitet.
• Ställa upp på regelbundna möten (bestäm hur ofta och när).
• Ha tid med D (avtala en minimal tid, t.ex. 5 h/vecka).
• Vara tillgänglig för frågor och hjälp.
• Läsa inlämnat material inom en rimlig tid (avtala en tid, t.ex. en vecka)
• Inte ha för många doktorander (max 6 är en ofta citerad siffra).

• Personlig arbetsplats i lämplig miljö.
• Tillgång till dator.
• Åka på konferenser (avtala ett minsta antal under doktorandtiden).
• Besöka andra avdelningar (utomlands).

• kontrollera hur arbetet går
• ge feedback
• informera D och H om vad som händer i projektet

D: doktorandprojektets planer och framskridande;
H: hur projektet hamnar i ett mer övergripande perspektiv och i gruppens projekt
• uppdatera studieplanen
• omförhandla kontrakt
• diskutera den sociala situationen mellan D och H och på avdelningen i sin helhet
• diskutera mer formella saker.

1. Uppdatering av studieplanen

 
2. Vad har D gjort sedan sist?
• Kurser
• Artiklar
• Undervisning eller annan institutionstjänstgöring.
• Jämför med studieplanen.
• Senaste resultat.
• Idéer kortsiktigt och långsiktigt.
• Hur ligger arbetet enligt tidsplanen?
• Hur blir det till slut?
• Avhandling (titel, skiss, artiklar).
• Hur har det gått (Feedback)?
• Vad kan förbättras?
• Problem?
• D kan lämna in en skriftlig beskrivning (ungefär en A4 sida) om hur han uppfattar sitt projekt;

vad som har gjorts och vad som skall göras.
3. Planer inför framtiden
• Inbokade saker.
• Kurser.
• Undervisning.
• Konferenser.
• Semester.
• Forskning
• Mål för den närmaste tiden.
• Långsiktiga mål.
• Artiklar (på gång, planerade).
• Idéer, kort- och långsiktigt.
• Tidsplan.
• Avhandling (när, titel, skiss, artiklar?)
• Vad skulle du göra i forskningen om du fick bestämma helt själv?
• Vad vill du göra efter disputationen?
• Hur förbereder vi dig bäst inför detta?

 
4. Personrelation
• Diskutera den personliga och sociala relationen mellan H och D.
• Har den förändrats sedan sist?
• Hur fungerar handledningen. Får D den handledning han förväntar dig?

 
5. Arbetsmiljön
• Hur fungerar avdelningen?
• Vad kan förbättras?
• Är Ds arbetsplats OK?
• Utrustning.
• Vad skulle D ändra om han bestämde enväldigt?
• Datorer.
• Fungerar apparaterna tillfredsställande?
• Inköp?
• Socialt
• Hur behandlas D av övrig personal?
• Hur fungerar doktorandkollegiet?

 
6. Om forskarutbildning:
• Blev forskarutbildning vad du förväntade dig?
• Vad förväntar du dig av utbildningen?
• Vad förväntar du dig av handledningen?
• Har dina förväntningar och mål ändrats?

 
7. Hur disponerar D sin tid?
• Vad hade hänt om D gjort en studie över hur han disponerar tiden?
• Är detta tillfredsställande?
• Vad gjorde D i går (fredags)?
• Kan D förbättra sin effektivitet / produktivitet?
• Kan H förbättra sin effektivitet / produktivitet?

 
8. Har D uppfyllt dina plikter?
•  Dokumenterat resultaten?
•  Följt litteraturen. En litteraturgenomgång kan avkrävas.
•  Hållit seminarium .
•  Bevistat seminarier.
•  Sökt pengar till kongresser och kurser.

 
9. Har H uppfyllt sina plikter?
• Uppdaterat studieplanen.
• Haft regelbundna utvecklingssamtal.
• Haft regelbundna möten.
• Annat?

 
10. Övrigt
• Ta upp alla tänkbara problem (metod, tid, resurser, personer).

Utvecklingssamtal (från Personalenheten, LU)

En god introduktion till forskarstudierna är en viktig investering för alla parter, forskarstuderande, handledare och institutioner (enligt Kvalitetsutvecklingsprogram för forskarutbildningen vid Lunds universitet).

Den bör omfatta:

• Den forskarstuderande skall ges tillfälle att lära känna institutionen, dess forskningsprofiler och personalen.
• En individuell studieplan skall upprättas
• En genomgång och diskussion av H och Ds rättigheter och skyldigheter. Gör upp ett arbetskontrakt.
• Den studerande bör snarast påbörja den första (läs)kursen.
• Det kan vara lämpligt att låta den nyantagna få begränsade uppgifter att lösa i anslutning till pågående forskning. De bör ge en så bred bild som möjligt av institutionens forskningsverksamhet och kan avslutas med en skriftlig redogörelse som tillgodoräknas i utbildningens kursdel.

• Varför valde du forskarutbildning?
• Vad tror du du ger dig in på?
• Vad förvänta du dig av utbildningen?
• Vad förvänta du dig av handledningen?

• Utse introduktionsansvarit
• Informera alla på avdelningen
• Ordna arbetsplats
• Ordna telefon, dator, e-post, nycklar, entrekort, etc.
• Presentera alla medarbetare och deras funktion
• Gå runt på avdelningen
• Gå runt på institutionen (visa bibliotek, förråd, verkstäder, etc.)
• Introducera i kafferummet
• Dela ut
• Anställningsvillkor
• Generella säkerhetsföreskrifter
• Lathund
• Telefonkatalog
• Research Directory
• Material för doktorander
• Avdelninsspecifikt material
• Visa brandsläckare, brandlarm, utrymningsvägar, larmnummer, etc.)
• Förklara vart felanmälan skall ske
• Diskutera säkerhet på arbetsplatsen (skyddsombud, arbete utanför ordinarie arbetstid, journummer, etc.)
• Förklara organisationen (resursvägar, finansieringskällor, beslutsorgan, FU-nämnden, studierektor, fack).
• Diskutera arbetest uppläggning och tidsplan
• Förklara administrativa rutiner (telefon, post, kopiator, skrivare, skrivmaterial, etc.)
• Förklara hur biblioteket fungerar
• Diskutera lab-rutiner
• Förklara avdelningsmöten, gruppmöte och seminarier

• Kvalitetsutvecklingsprogram för forskarutbildningen vid Lunds universitet

Utdrag:
Forskarutbildningen är primärt en utbildning.
Forskarutbildningen ska enligt riksdagsbeslut omfatta endast fyra år.
Avhandlingar ska bedömas enbart som godkända eller underkända.
Målen är följande:
• förbereda de studerande för egen verksamhet som forskare eller för motsvarande kvalificerade uppgifter;
• ge de studerande
• breda baskunskaper inom en forskningsdisciplin;
• aktuella specialistkunskaper inom ett smalare område av forskningsdisciplinen;
• skolning i vetenskaplig metod och kritiskt, vetenskapligt tänkande;
• skolning i planering, genomförande och utvärdering av forskningsuppgift/projekt;
• skolning i lösande av kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar
Behörig till forskarutbildning är den som
• avlagt kandidatexamen eller motsvarande
• har dokumenterade kunskaper inom för forskarutbildningen relevanta ämnesområden
• inom grundutbildningen har sammanlagt minst en termins självständigt arbete
• bedöms kunna avlägga doktorsexamen inom en studietid av fyra helårsekvivalenter, alternativt avlägga licentiatexamen inom en studietid av två helårsekvivalenter.
Endast sådana studerande ska antas som har försörjning garanterad för hela studietiden.
En forskarstuderande måste kunna beredas tillräckliga handlednings- och  utbildningsresurser vid  institutionen
Högsta antalet heltidsstuderande för vilka varje handledare kan ha ansvar bestäms fakultetsvis; typiskt 6 st.
Minsta antalet handledningstimmar per forskarstuderande bestäms fakultetsvis.
De forskarstuderande bör ges möjlighet att undervisa inom sin institutions grundutbildning.
Universitetet måste ge ekonomisk möjlighet att för sina färdigutbildade doktorer inrätta postdoktorala tjänster om två år, så många att alla som är intresserade av fortsatt akademisk verksamhet har god chans att få dem.
 
• Högskoleverket

 
• Högskolelagen

 
• Regler för utbildningsbidrag kontra doktorandtjänst

 
• Studiehandbok för forskarutbildningen vid LTH

 
•  LU:s fövaltningshandbok

 
•  Strategisk plan för LU

 
•  SULF

Lilla SULF nr 9: Doktoranders syn på handledning
 
•  SUHF

Se t.ex. "En genomlysning av svensk forskarutbildning"
 
•  Statens Offentliga Utredningar

Se t.ex.
SOU 1998:128: Forskning 2000
SOU 1999:4: God sed i forskningen

• Doktorandutbildningens mål är enligt Kvalitetsutvecklingsprogram för forskarutbildningen vid Lunds universitet:

• förbereda de studerande för egen verksamhet som forskare eller för motsvarande kvalificerade uppgifter
• ge de studerande
• breda baskunskaper inom en forskningsdisciplin
• aktuella specialistkunskaper inom ett smalare område av forskningsdisciplinen
• skolning i vetenskaplig metod och kritiskt, vetenskapligt tänkande
• skolning i planering, genomförande och utvärdering av forskningsuppgift/projekt
• skolning i lösande av kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar

Mål enligt högskolelagen

Ge kunskaper och färdigheter

Förmåga att till självständig och kritisk bedömning

Förmåga att självständigt lösa problem.

Förmåga att följa kunskapsutvecklingen.

Doktorandutbildningen bör ge (rankade efter arbetsgivarnas önskningar; från "En genomlysning av svensk forskarutbildning"):

• Social kompetens och samarbetsförmåga (64%)
• Bredd och god kunskapsöversikt (59%)
• Avancerade kunskaper inom specialområdet (56%)
• Ledarskap och projektledning (39%)
• Förmåga att angripa tidigare olösta problem (38%)
• Förmåga att överföra kunskap till icke-specialister (28%)
• Förmåga att använda IT (24%)
• Muntlig och skriftlig språkfärdighet i svenska (24%)
• Muntlig och skriftlig språkfärdighet i engelska (22%)
• Kännedom i ämnets professionella tillämpningar (22%)
• Förmåga att arbeta interdisciplinärt (18%)
• Undervisningserfarenhet (14%)
• Innovationskunskap (11%)
• Kontakt med arbetsmiljöer utanför högskolan (7%)
• Vetenskapsteori och -historia (3%)
• Utbildningen skall klaras av på anslagen tid (2%)
• Analytisk och kritisk förmåga
• Entreprenörskap
• Kännedom om karriärvägar utanför högskolan

Andra ofta nämnda mål:

Ge doktoranden självförtroende

Förmåga till självständigt arbete

Hantverkskunnighet.

Gör doktoranden till internationellt respekterade forskare.

Forskare attraktiva på arbetsmarknaden.

God förändringsberedskap.

Välutvecklat personligt nätverk, såväl nationellt som internationellt.

Lära doktoranden flexibilitet, kreativitet, entusiasm, mognad och ansvar.

Doktoranden skall lära sig att:

• Formulera ett vetenskapligt problem och lösa det.
• Tänka kritiskt.
• Uttrycka sig vetenskaplig. Även språket är mycket viktigt.
• Diskutera och argumentera.
• Ge konstruktiv kritik.
• Skaffa relevant information.
• Strukturera, sovra och sålla i ett stora informationsflöden.
• Vikten i att planera för framtiden.
• Självständigt driva ett projekt.
• Skriva ansökningar.
• Förmedla sin kunskap till en bredare allmänhet.

 
• Doktoranden skall beredas tillfälle att:
• Ge och bevista seminarier.
• Gå relevanta (självvalda) kurser.
• Åka på konferenser och där presentera resultat.
• Skriva artiklar och andra publikationer.
• Undervisa och handleda studenter på olika nivåer.
• Besöka andra avdelningar.

• Kunskapsbank
• Bibliotek
• Kontrollorgan
• Samarbetspartner
• Fler doktorander ger fler jämlika att diskutera med, fler kurser, etc.
• Ge kurser
• Social funktion

• Relevanta, självvalda kurser med goda kursledare (ej deltagarna själva).
• En föreläsning med en engagerad och kunnig ledare är den bästa kursformen.
• Tutorial med gruppdiskusioner baserade på frågor är en bra form för små kurser.
• Seminarier är bra om man får välja själv och tillhör rätt målgrupp.
• Seminarier med doktorander som opponenter (gärna utan seniorers deltagande).
• Litteraturseminarier: en läser och berättar för övriga.
• Offentliga (för hela avdelningen) planeringsmöten (även beskriva vad som gjorts under det gångna året)
• Både förbereda och efterarbeta kurser.
• Slutseminarier (t.ex. en senior och en doktorand detaljläser och opponerar)