Utbredning
Förekommer rikligt i Karlskrona-trakten med
skärgårdsområde i Blekinge, men även i
Kalmartrakten.
Scannade ex från: Sml, Kalmar: Kalmar,
Tallhagsvägen S om Jägarevägen, 6284504
1533673,
12/7-05:14.
Holotyp: Bl, Karlskrona, Vämö, Blåportsvägen, 30/6-1953, H. Hylander (LD) [Weber:81,Weber:08].
Variation
Hj. Hylander [Hylander:58b]
nämner
en robustior-form med flerblommiga och förlängda
vippgrenar, en umbrosus-form och en umbrosus-robustior-form. Den
blir
lätt monströs. Pruinosusformen är ej känd.
Systematik
Arten beskrevs, ehuru ogiltigt, i [Hylander:58b]. Detta fel
korrigerades 2008 genom att en holotyp valdes [Weber:08].
Den har dock för liten utbredning för att accepteras av
Weber. Det är dock möjligt att utbredningen är
större.
Arten kallades R. centiformis K. Fr. var. Mortensenii F & G i
Holmgrens Blekinges Flora och i växtbytet i Lund 1944-1950.
Arten har ofta förväxlats med R. suecicus,
men
den har mera jämnt rundade, mer finsågade
uddsmåbad och en förlängd blomställning, utan
skaftade glandler och utan påfallande breda högblad [Weber:88].
Det finns en hel serie av "centiformis"-typer: egregiusculus,
mortensenii, internatus, ruderalis, galbidus (?) och allanderi.
Beskrivning
Arten har blivit noggrannt presenterad av Burén:09b.
Den är en av de tidigast blommande krypbjörnbären.
Stor- och tidigblommande [Hylander:58a].
Den har skarpkantade årskott. Blomställning bred med
utspärrade grenar, ofta nederst med 3-7-blommiga flockar.
Stödblad ända upp i toppen. Fruktämnen
håriga.
Kronblad vita, men rosa i knopp. Stift gröna.
Den skiljer sig från R. mortensenii
genom
att ha svagt böjda taggar på årsskott och i
blomställningen [Pedersen:94].
Taggarna
är kratigare och i ljus är de tydligare och
längre upp från basen rödfärgade. Dessa
karaktärer delar den med R. ruderalis
och internatus.
Bild i [Pedersen:89], s198.
Skiljer sig från R. mortensenii i följande
karaktärer [Hylander:58a]:
Årsskott
mindre
glänsande glatt. Bladen 5-, sälland
3-taliga. Uddbladet minst runt och t.o.m. brett ovalt, icke
omvänt
äggrunt, med ingen eller mycket obetydlig hjärtlik bas.
De
5-taliga bladen icke fotformigt delade. Uddbladets skaft ca 3 cm,
mellanbladens 5-10 mm, samt de nedersta småbladens 0-2 mm
långa. Bladserraturen mer oregelbunden sammansatt,
något
grunt flikig och icke skarp (som yngre blir bladen vid även
omsorgsfull pressning lätt brunfärgade, vilket är
typiskt). Blomställningen mer upprätt klaselik. På
välutbildade exemplar blir blomställningens övre
blad
brett enkla, trefikiga eller med kilfromigt utdraget uddblad.
Blomfärgen är rent vit. Fodret snarare uppåt
än
nedåtriktat. Frukter mer eller mindre välutbildade med
få men stora, en aning matta delfrukter. Hela buskens
färg
är något ljusare gröngul och
årsskottsspetsar
icke rodnande.
Latinsk beskrivning från [Hylander:58b]
+
egen översättning
| Turio postremo
arcuato-prostratus et ramosus, mediocriter validus
obtusangulus vel
teretiusculus, glaber et eglandulis Aculei 3-5 mm aequales, pauci (5-10 in internodio), paulum falcatii et reclinati. Folia turionis digitato 5-nata, foliola sese margine tangentia, interdum non tangentia, inter nervos undulata, super glabra, subtus canescente-viridia (exsiccata saepe fulvescentia). Serratura composita, breviter et late incisa +- obtuso-acuminata Foliolum terminale e basi subintegra orbiculato-ovatum vel lte-ellipticum, breviter acuminatum, petiolulo proprio triplo-quadruplo longius; petiolus supra canaliculatus; folia intermeidat 7-10 mm petiolulata; infima subsessilia. Stipulae sublineares et egalndules. Ramus florifer albo-viridis, sat brevis, sulcato-obtusnagulus, pilosus, subinermis, eglandulis, sparsifoliatus. Folium supernum saepe 3-natum foliolo terminali cunco-obtusato et elongato. Infloresentia normaliter evolutat, angusta, ascendens, apice aphylla et simpliciter racemosa, saepe paulum monstrosa, parte inferiore pedunculi longior. Sepala cano-viridia, inermia et eglandulia, post anthesin patula vel laxe erecta. Petala alba, in gemma albo-rosea, magna (3-4 cm), saepe duplicata. Stamina alba Stylos virides vix aequantia. Germina glabra Fructificatio partialis. Floret medio junio et ineunte julio. |
Årsstam slutligen
bågböjd till nedliggande och grenig.
Medelmåttigt
kraftig, trubbkntig till nästan trind, kal och utan
glandler. Taggar 3-5 mm likformiga, få (5-10 per internod), xxx lieformade och tillbakalutande. Blad på årsskotten 5-delade. Bladkanterna rör precis varandra, stundom ej riktig. Blad mellan nerverna vågiga, kala på ovansidan, på undersidan gåraktigt gröna (pressade ex ofta brunfläckiga/brunaktig/blir bruna xxx. Sågning sammansatt, kort och brett inskuren, +-trubbiga til spetsiga. Uddbladsbasen nästan ej inskuren, rundat äggrund till brett elliptisk, kort tillspetsad. Bladskivan är nästan 3-4 gånger längre än skaftet. Gemensamt skaft ovan med en fåra (rännformig). Skaft till mellersta bladen 7-10 mm; nedersta småbladen nästan oskaftade. Stipler nästan linjära och utan glandler. Blomgrenar vitgröna, tämligen korta, fårade till trubbkantiga, hriga, nästan utan taggar, utan glandler, fåbladiga. Högblad ofta 3-delade, uddbladet xxx-trubbigt och förlängt. Blomställning normalt utvecklad, xxx, uppåtrikta, utan blad i toppen och enkelt xxx klaselig, ofta så småningom monströs. Nedre blomskaft långa. Foderblad grågröna, utan taggar och glandler, efter blomningen xxx till slappt upprätta. Kronblad vita, i knopp vitrosa, stora (3-4 cm), ofta dubbla. Ståndare vita. Stift gröna och knappt liklånga med ståndarna. Fruktämnen kala. Fruktnlag bara delvis utvecklade. Blommar i mitten av junit till början xxx av juli. |
Bilderna i detta dokoment
är
thumbnails och länkar till 8x större bilder.